favoritord: harangera, extemporera; "hans organ är mycket vackert".

Assembléerna här i Paris är till belåtenhet. De kontrasterar med all önskvärd tydlighet dito i Sverige, som när man häromsistens skulle utnämna vem som skulle få Svärdsorden. Plats: Stockholms slott.

Det var ett larm därinne, som hade man varit på kafé. Hertigen höll ett mycket medelmåttigt tal där han ordade om vilken möda han gjort sig som ställföreträdare för konungen samt slutade med att lägga fram en lista över lediga ordensband. Han läste sitt tal illa och med darrande röst, han var förvirrad och kunde inte ens läsa innantill, vilket kunde tyda på att talet ej var skrivet av honom. Konungen extemporerade hälften av sitt tal och läste andra hälften med hög och fast stämma, hans organ är mycket vackert.

Han harangerade utmärkt hertigen och skred sedan till utnämningarna: Reuterholm; Brahe; …
Reuterholm och Brahe är de första exemplen på personer som fått svärdsorden utan att förut ha varit riddare av någon orden. Det är sorgligt att bli dekorerad på detta vis. Ingen opponerade sig mot det inkorrekta i dessa utnämningar. Gamle konungens testamente säger tydligt att det att bekräfta adelskap och giva ordnar är rättigheter som endast tillhör en fullmyndig konung. Det är alldels otvetydigt.

Där stod de sen och framförde tacksamhetsharanger.

Har man någonsin hört något mera platt och idiotiskt?

Vice guvernören Mörner å andra sidan talade mycket lite under hela aftonen och föreföll uttråkad och otålig att det snart skulle ta slut, han är en nolla eller illa uppfostrad.